Kularkraft

Fäbodlivet

Fäbodliv har bedrivits sedan medeltiden i främst Sverige och Norge, men även på Island.

I Sverige har det varit vanligast i Dalarna och uppåt, men även förekommit i andra landskap så som Sörmland, Uppland och Bohuslän, Värmland m.fl.

I gamla bondesamhället användes fäbodar som en sommargård. En enklare boning i skogsmiljö dit man tog sina djur på sommarhalvåret för att de skulle kunna beta fritt i skogen.

Då ”buförde” man djuren med packning på klövjade hästar

och flyttade med sig det nödvändigaste. Det var ofta en yster

tillställning.

Det var i huvudsak kvinnorna som bodde på fäboden med djuren på sommaren, då mathanteringen var kvinnornas ansvar och all mjölk skulle tas om hand och bli till olika produkter så som ost och smör.

Det var ett hårt arbete att handmjölka och ysta och hela dagarna koka mesost över öppen eldstad. En fäbodkullas arbetsdag var lång och slitsam, och ändå verkar det ligga någon sorts frihetskänsla över tillvaron på fäboden enligt många som varit med om det.