Kularkraft

Om en studie

I samband med min utbildning i musik & hälsa på Kungliga musikhögskolan utförde jag i februari 2016 en studie som skulle undersöka vilka hälsoeffekter kulning kan ge för människor med stressrelaterad ohälsa.

Frågeställningarna var bl.a. hur kulningsutövande kan påverka upplevelsen av stress? Om den kan ge en upplevelse av närvaro i nuet och därmed häva eller minska stressen? Och om den effekten kan bestå en tid efter utövandet? Jag ville också se om kulningsutövande kan hjälpa personer med stress och utmattningsrelaterad problematik att få fatt i sin inneboende kraft?

Under tre tillfällen lärde jag ut kulning enligt min friskvårdsmetod till en frivillig försöksgrupp vuxna deltagare, till största andelen utan någon tidigare erfarenhet av kulning, och med problematiken stressrelaterad ohälsa såsom bl.a. utmattnings-syndrom.

Jag använde mig av enkäter och intervjuer för att få svar på mina frågor, och resultatet blev positivt över lag såtillvida att deltagarna uttalade sig mycket positivt efter slutfört projekt, samt att enkätsvaren tydde på klart positiva tendenser.

Några rapporter ur studien:

En deltagare grät efter ett pass och sa att hon fått kontakt med kroppen så att hon kunde känna hur stressad hon verkligen var, och det var jobbigt men också väldigt bra att det ”öppnade upp henne”.

En annan fick kontakt med lekfull lustkänsla, och en tredje menade att kulningen utlöst kreativitet och gick hem efter en träff och ”målade i en vecka”.

En annan deltagare hade hittat tillbaka till kvinnlighet och urmodern och styrkan i att vara kvinna och sa att det som kulningen gjorde med henne kommit in i flera delar av livet.

Ytterligare en deltagare menade att de fyra träffar vi haft gett henne mer än ett år av KBT terapi, eftersom kulningen hjälpte henne att få ihop kraften till att göra något, och att det var viktigare som utbränd än att bara försöka bli avslappnad.

En annan deltagare sa att "det inte är klokt att vi går omkring och trycker tillbaka vår kraft", och att kulningen gjort henne medveten om det och gett henne lusten att få skrika och kula lite varstans. T.ex. på mataffären.

En längre period av studien och mera uppföljning hade såklart gett ett tydligare resultat. Antagligen skulle de som lär sig också behöva hålla på med kulningen mer långsiktigt och frekvent för att ge några bestående effekter. En brist i undersökningen är förstås att jag själv varit den som både lärt ut och gjort studien, och att jag redan från början kallat det för friskvårdskulning, vilket kan ha gett deltagarna en positiv förväntan som i sin tur kan ha påverkat resultatet.

Önskvärt hade också varit att samarbeta med forskare på området samband mellan musik och hälsa, och på ett vetenskapligt sätt göra fysiologiska mätningar på vad som händer i kroppen vid kulningsutövande. Jag anser ändå att studien säger en hel del om de hälsoeffekter kulning kan ge.

Tillbaka